Hedersprojekt

Det är en sak att vara förälder i Somalia. En annan sak i Sverige. Åtminstone delvis. Kärleken till sitt barn är densamma för både svenskar och somalier, men sättet att uppfostra skiljer sig åt.
Många somaliska föräldrar upplever att att det är svårt att uppfostra barnen här i Sverige. Många känner sig vilsna och osäkra i den svenska kulturen. Det har i vissa fall lett till att man skickar sina barn tillbaka till Somalia/Somaliland för en kortare eller längre period, allt för att de ska uppfostras enligt somalisk tradition och kultur. För några år sedan uppmärksammade media flera liknande fall. Det handlade om barn som var uppväxta i Sverige, men som blev skickade till koranskolor eller till släktingar i ursprungslandet.
Våren 2009 sökte och fick vår förening pengar från Länsstyrelsen i Skåne för att arbeta med problematiken Uppfostringsresor, eller dumpade barn, som fenomenet kommit att kallas i media. En del i projektet handlar om att arbeta med rådgivning och stöd åt somaliska föräldrar. Som ett led i detta gör vi kontinuerligt intervjuer med mammor och pappor om vad som är svårigheten med att uppfostra barn i Sverige. Intervjuerna är ett sätt att identifiera problemen för att kunna sätta in rätt resurser. Nedan kan du läsa intervjuer med mammor och pappor om föräldraskap i Sverige. Vi har låtit föräldrarna vara anonyma.
 
Man, 42, år, fyra barn mellan 9 och 16 år, från Mogadishu, kom 1988 till Sverige.
Vad är skillnaden mellan att uppfostra barn i Sverige kontra Somalia?
– När man växer upp i Somalia… det är en helt annan kultur. I Sverige finns ett socialförsäkringssystem, du behöver inte svälta…
Är man fattig i Somalia hjälper klanen dig, det är farmor och farfar morbröder och mostrar och många andra släktingar som finns för dig. Den som har jobb hjälper den som är fattig och arbetslös.
X menar att man på så sätt är beroende av varandra, uppfostras till beroende.
– Min ena bror bor i Somalia, har två fruar. Ena frun har två barn, den andra 8. Sen har jag en bror i London. Vi hjälper vår brors familjer i Somalia. Jag skickar pengar till den del av familjen med åtta barn, min londonbror till den del som har två, så att de ska klara sig. Jag betalar bland annat skolavgiften de barn som går i skolan. De är fem stycken. Jag betalar terminsavgiften på mellan 140 och 180 kronor per barn.
Om vi inte hade hjälpt varandra inom klanen, hade vi inte överlevt 20 år av krig.
Är det svårare att vara förälder här i Sverige?
– Det är mycket mycket svårt. Här finns bara en mamma och pappa och barnen. Jag känner mig ofta isolerad. Vi var vana att umgås med kusiner och andra släktingar, människor som hjälper till att uppfostra barnen. Men familjen är splittrad över hela världen. Här är man själv med sin fru. Man är mycket mer utsatt här. I Somalia står dörren öppen från morgon till klockan 12 på natten. Alla springer ut och in hos varandra och på kvällen sitter alla tillsammans och äter och pratar.
Har du haft svårt att anpassa dig till den svenska föräldrarollen?
– Jag har varit här så länge, sen 1988, att jag förstår hur det fungerar här. Men de som har kort tid i landet har det svårt. De vill att barnen ska vara på samma sätt som i Somalia, så som de själva var.

Hur var det i Somalia?
– Barnen har respekt för föräldrarna, särskilt för pappan eftersom man är helt beroende av honom. Det är han som försörjer dig och betalar allt för dig. Man argumenterar inte mot pappan. Här i Sverige är barnen inte beroende på samma sätt som i Somalia.
Vad får det för konsekvenser?
– För mycket frihet är inte bra… I Somalia hade man blivit utslängd från skolan om man inte skött sig.
Hur växer dina barn upp?
– På ett annat sätt än jag. Jag brukar berätta för mina barn om hur det var när jag växte upp, att läraren hade en käpp som han slog med om man inte lydde. Då blir de glada för att de går i en svensk skola.
– Jag kan känna en sorg över att mina barn inte känner mina syskon. Och jag kan ibland bli rädd att de ska förlora sin tro och kultur. Men jag berättar mycket om Somalia, förklarar Islam för dem och jag vill att de ska läsa Koranen så jag betalar en Imam som hjälper dem förstå Profetens ord.
Är de fria att själva välja livsväg?
– I vår kultur är man vuxen när man är 15 år. Jag försöker gudia dem och visa dem den rätta vägen. Men när de fyllt 15 får de ta eget ansvar, välja väg. Jag hoppas att de väljer den rätta vägen.
De finns föräldrar som skickar tillbaka sina barn till Somalia. Varför tror du man gör det?
– Det är de föräldrar som inte har någon kontakt med det svenska samhället. Och som har dålig kontakt med sina barn. Jag tror att de är rädda för att barnen tar fel väg i livet. Då tycker man att det är bättre att skicka tillbaka dem. Det finns många ungdomar som gör dumma saker, kastar ägg på polisen, sten… Föräldrarna har gett upp, känner att de tappat kontrollen. Barnen är födda här, talar svenska och föräldrarna förstår inte det svenska samhället. De bär med sig en tuff uppfostran, men barn i Sverige accepterar inte det. Många tycker de är skamligt att man förlorat kontrollen och skickar iväg barnen till någon släkting.
Är det rätt att göra så, tycker du?

– Nej, man får inte tvinga barn till något. Man måste diskutera med den. Och lyssna. Man borde starta någon rådgivningsbyrå där föräldrar får lära sig få bättre kontakt med barnen.
 
—————————————————————————-
 
Kvinna, fyra barn mellan 2 och 8. Varit i Sverige sen 2000.
Hur är du uppfostrad?
– Mina föräldrar var jättesnälla. Men jag är inte uppväxt hos min mamma och pappa, det var mormor som uppfostrade mig. Hon lärde mig vad som var rätt och fel. I Sverige tar samhället hand om de barn som inte har några föräldrar. I Somalia… när inte föräldrarna kan ta hand om sina barn gör någon annan det, någon granne eller någon i klanen. Det är vanligt, tusentals barn uppfostras av andra än föräldrarna. Men det är inte som en adoption, det är en plikt att ställa upp för barn som inte har föräldrar.
Var var din mamma och pappa?
– Min pappa dog och mamma åkte till Jemen när jag var fem år. Hon flyttade dit för att jobba och kunna försörja oss. Hon skickade pengar till oss. Men sen 2003 bor hon i Sverige.

Många somalier upplever att det är svårt med barnuppfostran i Sverige?
– Jag tycker inte det är svårt.
Finns det några skillnader mellan svensk och somalisk uppfostran?
– Min mamma tjatar mycket om mat till mina barn. Och tror hela tiden att de är hungriga. Så fort de gråter tror hon att de vill ha mat. Det beror på att… om man är tjock i Somalia är det status. I Sverige är det tvärtom, något negativt.
Vad har du för bild av svenskarnas sätt att uppfostra sina barn?
– Mammorna i Somalia har mer tid för barnen. Svenskarna har inte så mycket tid. Alla jobbar mycket.

Somalier säger ofta att svenskarna ger för stor frihet åt barnen. Vad är din bild?
– Jag håller inte med om att svenskarna ger för stor frihet. Svenskarna är mer konsekventa än vad somalier är. Ett nej är ett nej. Att svenskar ger stor frihet är en missuppfattning från somaliernas sida. Det är för att de inte umgås med svenskar som de tror så. De har en massa fördomar. Hade jag bott i Rosengård och inte träffa några svenskar hade jag också haft fördomar. Men jag bor där det finns svenska familjer och våra barn leker tillsammans och vi föräldrar pratas vid och umgås på gården. Min familj bor granne med en svensk familj. Mamma Birgitta blir jättearg om inte hennes nioåriga son inte lyder. Hennes pojke får inte vara ute efter nio på kvällen. Inga andra svenska barn heller. När det är mörkt ute ser man bara en massa invandrarbarn, inte just somaliska barn, men andra invandrarbarn. De är ute alldeles för länge och får för lite sömn. Det är inte bra, föräldrarna tar inte sitt ansvar.
Tror du att somalier är rädda för att sätta sina barn på dagis?
– Två av mina barn går på dagis och jag har jättestort förtroende för personalen. Men en del somalier är rädda för att lämna sina barn på dagis eftersom de i så fall inte uppfostras enligt somalisk kultur. Det är rädda för att det ska gå fel för barnen. Men det är inte bara i Sverige det kan gå fel. Jag känner folk i Somaliland som inte kan uppfostra sina barn, det handlar inte om var man bor. Det finns två komponenter som avgör om barnen blir bra. 1. Allahs vilja
2. Föräldrarnas omsorg och vilja och förmåga att uppfostra dem.
Varför skickar en del föräldrar sina barn på uppfostringsresor tillbaka till Somalia?
– Att skicka tillbaka är fel och oansvarigt. Om föräldrarna inte vill att de ska tappa sina rötter får de åka med i så fall.
Är det här något man pratar om bland somalier?
– Ja, vi pratar om det. Många är rädda att när barnen är stökiga ska Socialen komma och ta barnen ifrån dem. En del har inte förstått hur det svenska samhället fungerar och tror att bara barnen skriker så kan Socialen komma och ta dem. En del kan skicka iväg sina barn för att barnen kanske inte ber och för att de umgås för mycket med svenskar. Men om man inte är nöjd med det svenska samhället ska man inte komma hit. Även om barnen är kriminella får man inte skicka iväg dem. Det är alltid fel.
Är det många som anser att det är ett problem att barnen umgås med svenskar?
– För pojkar är det inte lika stort problem att umgås med svenskar, men… det blir problematiskt med flickor. Många tycker inte att de ska umgås för mycket med svenskar. Vi har en kultur och religion som säger att man ska gifta sig enligt islams regler. En del föräldrar är rädda att flickorna ska ha utomäktenskapliga förbindelser. Även killar ska följa islam, men på något sätt är det inte lika känsligt för pojkar.
Hur gör du med dina barn?
– Min åttaåriga son spelar i MFF och det är inget problem. Nästan alla hans vänner är svenskar och jag är glad för det. Och fotboll är sunt och förebygger mycket skit. Om man är rädd att barnen ska tappa sin tro och kultur och göra dumma saker… se på Rosengård med alla problem, där är nästan alla muslimer. Och i Somalia som är muslimskt, där är det krig. Problemet med dem som är rädda för svenskar är att de inte känner några. Man ska bo där svenskar bor, vara granne med dem, då lär man sig. Man måste tänka på att vi alla är människor och nu delar vi land.
 
————————–
 
Ensamstående kvinna, fyra barn.
Vad är skillnaden mellan Sverige och Somalia när det gäller barnuppfostran?
– Det är stor skillnad. I Sverige ges barnen större frihet, de uppfostras till rebeller. Det är strängare i Somalia. När man kommer hit måste man ta ställning till en massa nya frågor som inte var aktuella i Somalia.
Kan du nämna något exempel?
– I Sverige har barnen pengar. De får veckopeng, månadspeng, barnbidrag. Det får inga barn i Somalia. Jag känner mig tvungen att ge pengar till mina barn, men skulle aldrig gjort det i Somalia. Barn får inte pengar i Somalia
Vad är problemet med att barnen får pengar?
– Barnen ser att andra barn har pengar och kräver att de också ska få. I Somalia skulle ett barn aldrig kräva pengar. När barnen har pengar kan de köpa godis, droger… sånt som inte är bra. De kan också köpa bra saker, men man vet inte vad de gör. I Sverige är barnen inte lika beroende av föräldrarna….

Hur menar du?
– Utbildningen kostar ingenting, skolan. Sen kan du läsa vad du vill utan att vara beroende av vad dina föräldrar tycker. När man inte är beroende uppstår ett gap mellan föräldrar och barn. När man är 18 får man flytta hemifrån. Om ett barn skulle flytta hemifrån i Somalia skulle han inte vara välkommen någonstans. Det skulle vara ett bevis för att han inte har respekt för de äldre. Han skulle bli utstött. Ett barn måste lyssna på sina föräldrar. Mina barn är ännu små, men jag känner många andra föräldrar. deras barn utnyttjar situationen i Sverige, säger att om de inte får som de vill flyttar de hemifrån. Då blir många föräldrar rädda för att ställa krav och har regler… man tappar kontrollen.
Är det ett problem att barnen lär sig svenska snabbare och bättre än föräldrar?
– Ibland tolkar barnen åt föräldrarna och tolkar fel för att de har en fördel av det… Föräldrarna förlorar sin auktoritet.

Skulle somaliska föräldrar ha behov av att lära sig lite om hur svenskar uppfostrar sina barn?
– Det skulle vara intressant. Man vet inte vilka skyldigheter och rättigheter man har som förälder i Sverige.

Är det vanligt att somaliska föräldrar agar barnen?
– Vissa föräldrar i Somalia slår inte sina barn. Men man måste hitta sätt för att få barnen att lyda.

Varför väljer en del föräldrar att skicka sin barn tillbaka till Somalia (Dhaqan celis)
– Jag tror att de som skickar sina barn har en anledning. Barnen kanske har hamnat i fängelse eller i droger. Ibland kan det vara bra att byta miljö, lära känna släktingar och lära känna de somaliska rötterna. Föräldrar har kanske en gammal släkting i Somalia som kan ge råd till barnet. Om barnet är omoget och träffar en gammal morfar, en mogen människa, kan de vara bra att det får livsråd…

Är du rädd för att dina barn ska förlora sina rötter, den somaliska kulturen?
– Jag vet ju inte vad som händer i framtiden, men jag är inte rädd nu. Mina barn är ännu små, den äldsta 13. Men jag kanske blir när de blir tonåringar.

Umgås du med svenskar?
– Jag träffar svenskar, lärare i skolan, och myndighetspersoner.

Skulle du vilja ha svenska vänner?
– Det kan jag tänka mig, men jag tror inte jag kan träffa någon.

———————————————–
Man i 30-årsåldern, med fru och barn kvar i Somaliland

Hur länge har du varit i Sverige?
– Jag kom hit 2005, då hade jag bott i Dubai i flera år och jobbat som taxichaufför.
Vad visste du om Sverige?
– Jag träffade svensksomalier på semester i Dubai som sa att det var krig i Sverige – mellan män och kvinnor (skratt). De sa att männen i Sverige inte har någon makt, att det är ständiga konflikter mellan män och kvinnor som drabbar barnen. Det var många som varnade mig för Sverige. Man sa till mig att män inte hade någon roll, ingen auktoritet, att man blir förändrad och tappar bort sig själv.

Vad tänkte du då?

– Jag undrade varför de ändå valde att bo i Sverige…
Och nu när du har bott här i flera å… stämmer bilden?
– Jag har sett en del av vad de berättade, splittrade familjer, upproriska barn…

Vad beror det på?
– Det är annorlunda i Sverige. I Somalia är kvinnan hemma och mannen försörjer familjen. Kvinnan städer, lagar mat, tar hand om barnen. Här… om man är arbetslös tappar man sin auktoritet, man har ingen respekt med sig.

Hur var det annars att komma till Sverige?
– Första gången jag såg en kvinnas hår var i Dubai. Men i Sverige var det ännu värre. I Dubai var det halvnaket, i Sverige helnaket. Det tog mig ett år att skilja män och kvinnor åt, man har ju nästan likadana kläder.
Du har berättat att din familj inte finns i Sverige…?
– Min fru och två pojkar finns i Somaliland men de ska komma till Sverige snart. De bor hos min pappa, barnens farfar.
Har du mycket kontakt med dem?
– Ja ja… fast jag är här i Sverige är jag ändå familjens överhuvud. Jag sköter familjen härifrån. Jag ringer ner och kollar att min fru lagar bra mat, att barnen gör sina läxor och jag skickar pengar till dem. Jag sköter familjen på distans. Min familj är på väg till Sverige, de ska komma om några månader.
Med tanke på vad du berättar om splittrade familjer här i Sverige, är du orolig för hur det ska bli när din familj kommer hit?
– Jag är orolig för vad min fru kommer att säga när hon kommer hit. Min fru kommer att höra från andra hur jag försörjer mig. Jag är rädd att jag kommer att känna mig värdelös, men jag måste berätta att jag inte har något jobb, att det är myndigheterna som betalar min hyra och min ”lön”. Jag är orolig för vad min fru ska tycka, att jag förlorar min autkoritet, att hon ska träffa någon annan.
Berätta om hur du träffade din fru?
– Min pappa och mina farbröder och kusiner bestämde tillsammans vem jag skulle gifta mig med. När de berättade om henne hade jag aldrig träffat henne. Men de ordnade så att vi sågs. Sen frågade de om jag gillade henne, om jag tyckte hon var snygg, om vi kunde prata med varandra och om jag var nöjd. Vi trivdes ihop.
Om du inte hade gillat henne?
– Hade jag inte gillat henne hade vi inte gift oss. Man kan inte tvinga en man att gifta sig med någon man inte tycker om.

Kan man tvinga en kvinna?

– Det är annorlunda med kvinnor. Männen har oftast kunskap om lika män, vet vilka som är bra och inte…

Varför vet inte kvinnor själva vilka män som är bra eller inte?
– Kvinna är oftast bara hemma, hon känner inga män. Därför måste man erbjuda henne en. Män känner män och kan berätta vilka som kan bli bra för kvinnan.
Vet du hur det går till i Sverige, hur män och kvinnor träffas?
– Det lilla jag vet är att män och kvinnor träffas på diskotek och på jobbet och så. I Somalia är mötesplatserna färre. Det är därför man behöver hjälp av släktingar för att hitta en partner. När man gifter sig i Somalia har man forskat i kvinnans ursprung, henne släkt och så…
I Sverige är det… när jag berättar för somalier i Somalia/Somaliland om att svenskar inte gifter sig utan är sambo blir folk chockade.

Berätta om din bild av Sverige och hur svenskar uppfostrar barn?
– Jag har ingen aning om hur svenskar uppfostrar sina barn, jag träffar inga svenska familjer. Men… om föräldrarna är bra bli barnen bra, är de dåliga blir barnen dåliga. Om barnen ser att föräldrarna bråkar bli barnen aggressiva.